25 oktober 2013

En plats i drömlaget av Alan Combes



Boken handlar om två killar som heter Joey och Jack. Joey och Jack har varit bästa kompisar sedan förskolan och de älskar fotboll. De försöker spela fotboll så ofta som det bara går, både på rasterna och efter skolan. Problemet är bara att Jack är usel på att spela. Han är lång och klumpig och har både stora händer och fötter, vilket bidrar till hans klumpighet. Men Jack har bara fotboll i huvudet.

En dag när de spelade fotboll på idrotten föreslog deras idrottslärare att Jack borde satsa på boxning istället för fotboll, då hans stora händer nog skulle passa bra till boxning. Men Jack svarade att han inte alls ville boxas, utan bara spela fotboll och att en dag så kommer han att spela för Manchester United. De andra klasskompisarna, utom Joey, började skratta och vissa så mycket att de låg ner på planen och vred sig i skratt. Tror verkligen den klumpige Jack att han skulle kunna platsa i Manchester United?

På söndagar brukar Joey och Jack träffas på fotbollsplanen i parken och spela. De brukar skjuta straffar och turas om att stå i mål. Jack är en mycket bättre målvakt än utespelare, då hans stora händer passar bra i målet. Dessutom är han väldigt bra på att slänga sig. En söndag när de är i parken kommer ett gäng från skolan dit. De leds av skolans buse Gary, som skriker ”titta, skolans två sämsta fotbollsspelare” när han får syn på dem. Joey och Jack fortsätter att spela, men Gary och hans kompisar hånar dem medan de spelar. När Joey råkar träffa stolpen och bollen flyger iväg så springer Gary dit och tar upp bollen. Han skrattar och säger ”det är min boll nu” och springer därifrån med sina kompisar. Joey säger åt Jack att de måste springa efter, men Jack suckar och svarar ”det är inte mycket vi kan göra, de är 6 och vi bara två”. Så killarna får gå hem utan sin fotboll.

När de kommer till skolan nästa dag pratar de med Gary och säger att de vill ha tillbaka sin boll, men Gary säger att en av de andra killarna sköt ner bollen i ån och den är borta nu och flinar åt dem.

Nästa helg åker Jack och Joey in till stan för att köpa en ny boll, men de har inte så mycket pengar så de kan inte köpa en riktig läderboll utan får nöja sig med en plastboll. När de på söndagen går till fotbollsplanen blåser det ganska mycket och killarna upptäcker snabbt att plastbollen inte funkar lika bra som en vanlig. Plastbollen är alldeles för lätt och när de skjuter bollen flyger den hit och dit av vinden och det är väldigt svårt för den som står i mål att fånga bollen.

Pojkarna blir såklart missnöjda med sin nya boll, men de har inte mer pengar så de fortsätter att komma till planen med sin plastboll. Men gradvis händer någonting som killarna inte har räknat med. I och med att bollen är så svår att fånga utvecklas Jack jättemycket som målvakt. En vanlig boll kan vara nog så svår att fånga, men en boll som först kan gå åt vänster för att sedan svänga åt höger kräver snabba reflexer och Jack blir snabbare och snabbare och genom träning med den dåliga plastbollen så kommer han att bli en riktigt duktig målvakt.

En eftermiddag ska skollaget spela sin sista match för säsongen och Joey är med i laget, men Jack är som vanligt inte uttagen utan är där och tittar på. Första halvlek går trögt och när de går in till halvtidsvila så ligger de under med 1-0. Men när de kommer in i omklädningsrummet så halkar målvakten på golvet och faller ihop. Han håller sig om armen och vrider sig i smärta. Tränaren ser att det är allvarligt så han ringer direkt till målvaktens föräldrar så att de ska kunna hämta honom och köra honom till sjukhuset.
Lagkamraterna tänker att det är kört. Nu ligger de under med ett mål och har ingen målvakt. Men så får Joey en idé. Han säger åt tränaren att Jack är här som åskådare och att han är en riktigt duktig målvakt. Lagkamraterna suckar, Jack som är så klumpig. Men tränaren bestämmer sig för att ge det en chans, så han säger åt Joey att hämta Jack. Så nu har Jack sin chans att visa upp sig och visa de andra hur fel de har om hans chanser att platsa i Manchester United.  

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar