Elliot hittar en farfar av Hillevi Wahl

Boken handlar om en kille som heter Elliot. Elliot drömmer om att bli uppfinnare när han blir stor. Han är världens bästa sakletare och samlar på alla möjliga och omöjliga grejer som kan vara bra att ha när han ska bygga sina uppfinningar.

Några av Elliots bästa uppfinningar är hans tjuvfällor, hans snigeldusch och en linbana för bestick att använda när man inte orkar gå ut i köket med sin disk. Elliots föräldrar är dock inte alltid så glada åt hans uppfinningar. Elliots pappa brukar ofta ha oturen att trassla in sig i Elliots uppfinningar. När boken börjar har just en sådan sak hänt.

Elliot har byggt en tjuvfälla med tejp och grytlock. Tanken är att grytlocken ska smälla när tjuven trasslar in sig i tejpen, men när pappa stiger upp på morgonen så trasslar han in sig i tejpen, men får grytlocken i huvudet så att han får fullt av bulor.

Elliot och pappa sitter vid köksbordet och Elliot skäms lite för att hans uppfinning har gett pappa bulor i huvudet. Elliot frågar om pappa också uppfann saker som liten så att hans pappa fick bulor i huvudet. ”Nej”, säger pappa, ”det gjorde jag inte för jag hade ingen pappa. Min pappa försvann när jag var liten.”

Pappa går fram till ett av köksskåpen och plockar fram ett gammalt fotografi. ”Det där är jag som bebis” säger pappa och pekar på fotografiet ”och det där är min pappa, din farfar”. Elliot tycker att det hela är konstigt och frågar pappa om ingen har letat efter farfar. Pappa svarar att han inte vet. Elliot tänker att människor inte bara försvinner sådär och han bestämmer sig för att försöka leta rätt på farfar.

Det är dock inte så lätt att leta rätt på någon som man inte vet hur han ser ut. Elliot har bara fotografiet att utgå ifrån och pappa sa att det var 33 år gammalt. En person kan förändras väldigt mycket på 33 år.

Elliot börjar spana på alla gubbar på stan som kan tänkas vara hans farfar. Han tänker att bara han får syn på honom så kommer han att känna igen honom, men ingen av gubbarna är lik vare sig Elliot eller hans pappa. En dag nere vid båtvarvet träffar han en gubbe som skulle vara alldeles perfekt som farfar. Gubben har en snäll hund och bjuder på fika, men när Elliot frågar om gubben är hans farfar så skakar han på huvudet, men säger att Elliot säkert kommer att hitta sin farfar en dag.

En morgon vid köksbordet säger pappa ”Okej Elliot, nu packar vi bilen och åker och letar rätt på din farfar”. Pappa har nämligen letat på internet och hittat någon som heter precis som farfar. Det pirrar i magen på Elliot, kommer han verkligen att hitta sin farfar?