Boken är första delen av tre i en serie som heter ”Tyko
Flores äventyr”. Boken handlar, som namnet på serien antyder, om en kille som
heter Tyko Flores.
Tyko är slav i en silvergruva. Tyko och en samling pojkar och
män både jobbar och bor i gruvan och enda gången de får ta sig ovan jord är på
söndagarna, för att besöka kyrkan. Silvret de tar upp ur gruvan går till den
onde hertig Mazoo, som styr samhället med järnhand.
Livet i gruvan är tufft. Pojkarna, som är små och smidiga
och därför lätt kan ta sig in i gruvgångarna, jobbar som någonting som kallas
”grävlingar”. Deras uppgift är att krypa längst in i gruvgångarna och hacka
loss stenprover för att arbetsledarna ska kunna se var det finns silver.
Arbetsdagarna är långa, men det värsta är nog den stora risken för gruvras.
Många dör av inrasande gruvgångar och chansen att överleva till vuxen ålder är
liten. Av den anledningen undviker pojkarna att lära känna varandra, då det är
lättare att hantera alla dödsfall om man inte har några känslomässiga band till
varandra.
Som om det inte vore nog har de ondsinta arbetsledare, som
bara letar efter anledningar att få utdela grymma straff åt pojkarna. På
kvällarna låses pojkarna in bakom galler och när de på söndagarna är ovan jord
är de fastkedjade i varandra. De vuxna behöver dock inte spärras in. Då de får
halva sin lön i sprit är de nästan lika fast i gruvan som barnen.
Veckans höjdpunkt för Tyko är när de får komma upp från
gruvan och gå i kyrkan. När boken börjar är det söndag och pojkarna har just
kommit upp från gruvan. Förmannen har låst fast dem vid ett träd för att
uträtta ärenden och pojkarna ligger på gräset för en stunds vila. Tyko får syn
på en skata och ligger och halvslumrar medan han betraktar skatan. Skatan
flyger fram till Tyko och öppnar näbben och säger ”God dag Tyko”. Tyko mumlar
ett förvånat ”god dag” till svar. ”Mitt namn är herr Pica” fortsätter skatan
och hoppar fram till kedjan som sitter runt Tykos fot och börjar hacka på den
för att få av den. Tyko börjar skratta åt skatan, men kommer på att förmannen
förmodligen skulle slå ihjäl honom om han fick se att någon försökte bryta upp
kedjan och säger förskräckt åt skatan att sluta.
Skatan slutar hacka och hoppar istället upp på Tykos bröst.
Den lägger huvudet på sned och säger:
Förbannelsen kan brytas på de två brödernas torg
Och detta kan lösa din moders sorg
Sök mig på andra sidan de dödas stad
Skyddet ditt är att vara glad
Till kejsaren dock du ska lösa din skuld
Och hänga på hans bröst Polhymnias guld
Plötsligt sliter någon upp Tyko i kedjan och skriker åt
honom att vakna. Tyko ser att det är förmannen som håller honom upp och ner i
luften och hårdhänt kastar ned honom i marken. Tyko känner sig omtumlad och
tänker att händelsen med skatan måste ha varit en dröm. Han är samtidigt lite
förbittrad, då han vet att förmannen förmodligen kommer att hitta på något
hemskt straff för att Tyko hade somnat.
Tyko har rätt om det med straffet, för när de kommer
tillbaka till gruvan från kyrkobesöket säger förmannen att Tyko ska få i
uppgift att ta sig längst in i ett gruvschakt som heter Westins schakt. Vanligtvis
har gruvarbetarna ramsor som fungerar som kartor över schakten för att undvika
de farliga ställena. För Westins schakt finns ingen ramsa och Tyko inser att
risken att dö är väldigt stor om han tar sig in där. Samtidigt är det bättre än
att vägra, vilket skulle innebära en säker död från förmannens piska.
När Tyko väl tar sig till Westins schakt upptäcker han att
det är igenrasat. Han försöker flytta stenarna, men utan att lyckas och
återvänder till förmannen och berättar vad som har hänt. Förmannen blir
förbannad och ger Tyko fram till lördag att rensa schaktet och ta sig längst in
för stenprover.
Tyko kämpar med stenarna ett par dagar, fullt medveten om
att han förmodligen kommer att dö när han väl lyckas. Utöver förmannens ord
tänker Tyko under dessa dagar mycket på den märkliga händelsen med skatan. Tyko
har aldrig träffat sina föräldrar och det här med att lösa sin moders sorg, vad
kan det betyda?
På fredagkvällen, när Tyko ska lägga sig så känner han att
det ligger någonting vid fotändan av hans säng. Han sträcker dit handen och
upptäcker att det är en ihopvikt lapp. Tyko vecklar försiktigt upp lappen och
läser ”Tyko, det finns något du måste känna till. Hissen går upp kockan 12,
natten mot lördagen. Följ med den!”
Det är i kväll, tänker Tyko. Han vet att han blir
ihjälslagen om han blir påkommen med att ta sig från gruvan. Men samtidigt är
Westins schakt en dödsdom och han är väldigt nyfiken på vem som har skrivit
lappen och vad som väntar honom där uppe klockan 12.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar