Boken handlar om två syskon som heter Malte och Milda. När
boken börjar ska syskonen hälsa på hos sin moster. Mosterns hus är stort med
många torn och tinnar. Det är gammalt och ser faktiskt ut som ett riktigt
spökslott. Det finns till och med ett spöke i huset.
Det är ingen som har sett spöket, men på natten kan man höra
det. Det rasslar i kedjor, hörs knarrande fotsteg och ibland kan man till och
med höra blodisande tjut. Deras moster tycker dock att det är okej med ett
spöke i huset. Hon är författare och skriver spännande och läskiga böcker. Då
kan det vara bra med ett spöke så att man kommer i rätt stämning för att
skriva.
Men varken Malte eller Milda gillar spöket. De tycker mest
att det är läskigt med ett riktigt spöke.
När de har ställt in sina grejer i huset frågar Milda om de
ska slå vad. Om vad då undrar Malte. Jag slår vad om att du inte vågar gå ensam
upp på vinden. Egentligen vågar nog Malte inte det, men han vill ju inte visa
sig rädd inför sin storasyster. Vad får jag om jag vinner vadet, frågar Malte.
Du får allt mitt lördagsgodis, svarar Milda, men om du förlorar så måste du
städa mitt rum.
Det låter bra, tänker Malte. Det känns såklart läskigt att
gå upp på vinden, men hur farligt kan det vara egentligen? Det är ju
fortfarande dag och spöken brukar mest synas på natten. Så Malte säger ok, det
kan jag väll göra.
Trappan upp till vinden är en lång och knarrande trappa och
redan där börjar Malte bli rädd. Men Malte vill inte fega ur nu. Inte vill han
städa Mildas rum, men mest av allt vill han inte visa sig rädd, så han
fortsätter ända upp till vinden.
På vinden är det fullt av bråte och spindelväv. Vinden är
lite läskig, men Malte känner sig ändå glad för det var ju inte farligare än så
här. Då hör han plötsligt en spöklik röst från vinden som ropar ”Maaalteee”.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar