Boken handlar om en tjej som heter Miranda. Miranda är
fjorton år, bor i Malmö och lever för simning. Hon tränar 9 gånger i veckan, 3
morgonar och 6 eftermiddagar. Miranda är bland de bästa i sin åldersgrupp och
har tävlat med framgång på ungdoms-SM. Målet för det här säsongen är att kvala
in till riktiga SM.
Men utöver simningen är det inte mycket som är bra i
Mirandas liv. Hon bor tillsammans med sin mamma, pappa och storebror i ett hus
i Kulladal, men familjen håller på att rasa samman på grund av storebrodern.
Han hoppade av gymnasiet och sitter nu förtiden bara inne och spelar World of
Warcraft. Han går inte ens ut ur rummet för att äta med familjen. Både mamma
och pappa är förtvivlade för de vet inte vad de ska göra åt honom. Miranda har
mer eller mindre börjat betrakta honom som död, för den där illaluktande killen
med flottigt hår som sitter inne på sitt rum kan omöjligt vara hennes
storebror.
Inte heller skolan gillar Miranda. Den känns tråkig och
meningslös och hon tycker att den ändå inte lär en någonting om livet.
Lyckligtvis har hon två bra vänner i klassen, Magge och Johanna, som gör att
det känns lite lättare att gå dit. I övrigt har Miranda just inga vänner. Det
är svårt att ha ett socialt liv när man tränar så mycket som henne. Det är mest
träna, äta, sova i Mirandas liv. Men hon tycker att det är ganska skönt.
Miranda mår i grunden rätt dåligt och har svårt att hantera sina känslor, men
när hon simmar försvinner allt det. Alla tankar är som bortblåsta och hon
känner sig som en maskin i vattnet. Det är bara kropp, andning och vatten och
helst av allt skulle hon vilja att det var så jämt.
Utöver simningen är det Johanna och Magge som gör livet värt
att leva. Johanna och Miranda har varit kompisar sedan de var små och Magge
lärde de känna när hon började i samma klass som dem i sjuan. Johanna har ett
rätt spännande liv och har en populär blogg. Miranda är glad för det för själv
har hon inte mycket att berätta, så det är kul att följa vad som händer
Johanna. Men under höstterminen träffar Johanna en kille. Först tycker Miranda
att det är kul för Johanna, men hon upptäcker att Johanna spenderar mer och mer
tid med sin kille. Miranda försöker att vara glad för Johannas skull, men hon
blir mer och mer svartsjuk. Hon vet inte hur hon ska hantera det och en kväll
brister det bara för Miranda. Hon ringer upp Johanna och säger att Johanna är
en egoistisk idiot och ber henne att dra åt helvete. Miranda ångrar sig nästan
genast, men nästa dag i skolan vill inte Johanna ens titta åt henns håll.
Nu när Mirandas sociala liv helt har kraschat finns det bara
simningen kvar och hon går fullständigt upp i den. Men det är inte särskilt
sunt att leva för att kunna blåsa bort sina tankar så mycket som möjligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar